Föreningslivet har ett eget språk. En del ord är gamla och kommer från folkrörelsernas protokoll, andra är juridiska och några är rena jargong. Den som kommer ny till en styrelse kan känna sig utanför när någon yrkar bifall eller begär ajournering. Här är de vanligaste orden förklarade, i bokstavsordning. Förklaringarna beskriver hur orden brukar användas. Föreningens egna stadgar kan ge dem en mer exakt betydelse.
Så använder du ordboken
- Orden är ordnade i fem grupper efter begynnelsebokstav.
- Där ett ord förklaras närmare i en text på sajten finns en länk.
- Saknar du ett ord? Skriv till redaktionen.
A till D
- Acklamation
- Beslut eller val som fattas genom att de närvarande gemensamt instämmer, utan omröstning. Vanligt när det bara finns ett förslag.
- Ajournering
- Ett tillfälligt avbrott i ett möte, till exempel för en paus eller för att en grupp ska kunna förbereda ett förslag. Mötet fortsätter sedan.
- Allmän kurs
- En kurs på folkhögskola där man kan läsa in grundläggande eller särskild behörighet till högre studier. Se studieförbund och folkhögskolor.
- Allmännyttig ideell förening
- En ideell förening som uppfyller Skatteverkets krav på ändamål, verksamhet, fullföljd och öppenhet och därför kan vara skattebefriad för en stor del av sina inkomster. Se ideell förening och skatt.
- Ansvarsfrihet
- Årsmötets godkännande av hur styrelsen har skött föreningen under det gångna året. Beslutas efter revisorernas berättelse.
- Arbetsordning
- Regler för hur styrelsen eller ett möte ska arbeta, som är mer detaljerade än stadgarna och lättare att ändra.
- Attest
- Ett godkännande av en utgift, ofta av någon annan än den som betalar. Ett enkelt sätt att se till att två personer har sett varje betalning.
- Bildningsförbund
- Äldre ord för studieförbund, kvar i en del organisationers namn.
- Bordläggning
- Beslut att skjuta upp en fråga till ett senare möte, ofta för att den behöver mer underlag.
- Beslutsför
- När tillräckligt många är närvarande för att ett möte ska kunna fatta giltiga beslut. Stadgarna anger hur många som krävs.
- Bygdegård
- Samlingslokal på landsbygden, ofta byggd och ägd av lokala föreningar. Se rörelsernas samlingslokaler.
- Cirkelledare
- Den som leder en studiecirkel. Cirkelledaren håller i samtalet men är inte lärare i vanlig mening.
- Dagordning
- Annat ord för föredragningslista.
- Delegation
- När styrelsen ger en person eller grupp rätt att fatta vissa beslut för styrelsens räkning. Bör framgå av ett protokoll.
E till J
- Ekonomisk förening
- Föreningsform för verksamhet som ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen, till exempel kooperativ. Regleras av en egen lag och registreras hos Bolagsverket.
- Enkel majoritet
- Mer än hälften av de avgivna rösterna, eller i vissa fall flest röster. Hur blankröster räknas bör framgå av stadgarna.
- Extra årsmöte
- Ett årsmöte som hålls utöver det ordinarie, till exempel när styrelsen eller en viss andel av medlemmarna begär det.
- Fana
- Föreningens flagga, ofta sydd eller målad med föreningens namn och symbol, buren vid högtider och manifestationer. Många gamla fanor finns i folkrörelsearkiven.
- Fanborg
- En grupp fanbärare som bär fanor tillsammans vid en ceremoni eller ett tåg.
- Firmatecknare
- Den som har rätt att skriva under avtal och företräda föreningen gentemot till exempel banken.
- Folkbildning
- Fri och frivillig bildning utanför det vanliga skolsystemet, främst i studieförbund och folkhögskolor.
- Folkrörelse
- En bred, demokratiskt uppbyggd rörelse med lokala föreningar och en gemensam idé. Se vad är en folkrörelse?
- Folkhögskola
- Skola för vuxna inom folkbildningen, driven av en rörelse, en organisation eller en region.
- Föredragningslista
- Listan över de ärenden ett möte ska behandla, i den ordning de tas upp. Se hålla årsmöte.
- Godtemplare
- Medlem i godtemplarorden, en del av nykterhetsrörelsen.
- Interimsstyrelse
- En tillfällig styrelse som väljs för att förbereda bildandet av en förening, fram till det konstituerande mötet.
- Justerare
- Person som väljs för att kontrollera att protokollet stämmer med det som beslutades.
- Justering
- När protokollet har kontrollerats och skrivits under av sekreteraren och justerarna, och ofta ordföranden.
- Jäv
- När någon har ett personligt intresse i en fråga och därför inte bör delta i beslutet.
K till O
- Klubba
- Ordförandeklubban, som markerar att ett beslut är fattat. Att något är klubbat betyder att det är beslutat.
- Konstituerande möte
- Det första mötet, där föreningen bildas eller där en nyvald styrelse fördelar uppdragen mellan sig.
- Konventikel
- Religiös sammankomst i ett hem utanför statskyrkan. Länge förbjuden i Sverige, vilket upphörde 1858.
- Kooperativ
- Verksamhet som ägs och styrs gemensamt av medlemmarna, med en röst per medlem.
- Kvalificerad majoritet
- Krav på mer än enkel majoritet, till exempel två tredjedelar, för vissa beslut som stadgeändring.
- Lekmannarevisor
- Revisor som inte är yrkesrevisor, ofta en medlem. Vanligt i mindre föreningar.
- Loge
- Lokal avdelning inom ett ordenssällskap, till exempel inom nykterhetsrörelsen.
- Mandatperiod
- Den tid ett förtroendeuppdrag gäller, till exempel ett eller två år.
- Motion
- Ett förslag från en eller flera medlemmar till årsmötet.
- Mötesordförande
- Den som leder ett möte. På årsmötet väljs mötesordföranden särskilt och behöver inte vara föreningens ordförande.
- Normalstadgar
- Stadgar som en riksorganisation tar fram som förebild för sina lokalföreningar.
- Ombud
- Den som representerar en förening vid ett annat möte, till exempel en riksorganisations stämma.
- Ordningsfråga
- En fråga om hur mötet ska gå till, till exempel om talartid eller streck i debatten. Behandlas före sakfrågan.
P till S
- Proposition
- Det förslag till beslut som mötesordföranden lägger fram för mötet att ta ställning till.
- Propositionsordning
- Den ordning i vilken förslagen ställs mot varandra när det finns flera yrkanden.
- Protokoll
- Skriftlig redogörelse för de beslut ett möte har fattat. Föreningens minne.
- Remissinstans
- Organisation som får lämna synpunkter när staten utreder nya regler.
- Reservation
- När en ledamot låter anteckna i protokollet att hon eller han inte står bakom ett beslut.
- Revisionsberättelse
- Revisorernas skriftliga redovisning till årsmötet av sin granskning, med förslag om ansvarsfrihet.
- Riksorganisation
- Nationell sammanslutning av lokala föreningar inom samma rörelse eller verksamhet.
- Rösträknare
- Person som räknar röster vid omröstning. Ofta samma personer som justerarna.
- Sluten omröstning
- Omröstning med valsedlar, där ingen kan se hur någon annan röstar. Kan begäras vid personval.
- Stadgar
- Föreningens grundläggande regler. Se skriva stadgar.
- Standar
- Ett fälttecken eller en mindre fana, ofta hängande från en tvärslå på en stång. Används av en del föreningar och ordnar.
- Streck i debatten
- Beslut att inga fler får anmäla sig på talarlistan i en fråga.
- Studiecirkel
- En liten grupp som lär sig tillsammans under en cirkelledare. Se studiecirkeln.
- Studieförbund
- Organisation inom folkbildningen som ordnar studiecirklar, föreläsningar och kultur.
- Suppleant
- Ersättare som går in när en ordinarie ledamot inte kan delta.
T till Ö
- Talarlista
- Listan över dem som har begärt ordet i en fråga, i den ordning de får tala.
- Valberedning
- Grupp som väljs av årsmötet för att föreslå kandidater till förtroendeuppdrag.
- Verifikation
- Underlag för en bokförd händelse, till exempel ett kvitto eller en faktura.
- Verksamhetsberättelse
- Styrelsens redovisning till årsmötet av vad föreningen har gjort under året.
- Verksamhetsplan
- Plan för vad föreningen vill göra under kommande år.
- Votering
- Omröstning där rösterna räknas, till exempel när det är oklart vilket förslag som har flest anhängare.
- Yrkande
- Ett förslag till beslut som en mötesdeltagare lägger fram under mötet, till exempel bifall eller avslag.
- Årsmöte
- Föreningens högsta beslutande organ, där medlemmarna samlas minst en gång om året.
- Återremiss
- Beslut att skicka tillbaka en fråga, till exempel till styrelsen, för att den ska utredas mer.
- Övriga frågor
- Punkt i slutet av föredragningslistan för information och diskussion. Viktiga beslut bör inte fattas där.
Vill du se orden i sitt sammanhang finns de i guiden driva förening och i folkrörelsernas historia i Sverige.
