Folkbildning är ett ord som många har hört men få kan förklara. Kort sagt är det bildning som sker frivilligt, utanför det vanliga skolsystemet, utan betyg som mål. I Sverige bärs den av två sorters organisationer: studieförbunden och folkhögskolorna. Båda växte fram ur folkrörelserna, och båda är fortfarande nära knutna till dem.
Studieförbunden
Ett studieförbund ordnar studiecirklar, föreläsningar och kulturprogram. Verksamheten finns över hela landet, ofta i samarbete med lokala föreningar. Varje studieförbund har sina rötter i en eller flera rörelser eller idétraditioner, och det märks i vad de erbjuder och vilka organisationer de samarbetar med.
Det finns ett tiotal studieförbund som får statsbidrag. Vilka de är och hur bidragen fördelas framgår hos Folkbildningsrådet, som är den organisation som fördelar statens stöd till folkbildningen. Läs om cirkelns historia i texten om studiecirkeln.
Folkhögskolorna
Folkhögskolan är en äldre form av folkbildning än studieförbunden. De första svenska folkhögskolorna startade 1868 och var tänkta att ge unga människor på landsbygden en bredare bildning. Idén kom från Danmark.
I dag finns folkhögskolor i hela landet. De drivs antingen av en rörelse eller organisation, till exempel en frikyrka, en nykterhetsorganisation, en idrottsorganisation eller en facklig organisation, eller av en region. Skolorna erbjuder allmän kurs, där man kan läsa in behörighet till högre studier, och särskilda kurser inom allt från musik och konst till journalistik och fritidsledarutbildning.
Den som vill hitta en folkhögskola kan börja på folkhogskola.nu, som samlar kurser från skolorna, eller hos Folkbildningsrådet.
Det som skiljer folkbildningen från skolan
- Frivilligheten. Ingen är tvungen att delta, och man väljer själv vad man vill lära sig.
- Friheten. Studieförbund och folkhögskolor bestämmer själva över innehåll och arbetssätt, inom ramen för statens syften med stödet.
- Kopplingen till rörelserna. Bildningen är ofta knuten till en idé eller en gemenskap.
- Deltagarnas inflytande. Särskilt i studiecirkeln formar gruppen själv arbetet.
Så kan din förening samarbeta
För en förening kan ett studieförbund vara en värdefull partner. Det kan handla om att genomföra cirklar för medlemmarna, få hjälp med utbildning för styrelsen eller ordna öppna föreläsningar. Studieförbunden har ofta också erfarenhet av föreningsfrågor och kan hjälpa till med stadgar och mötesteknik. Ta kontakt med ett eller flera studieförbund på orten och fråga vad de kan erbjuda. Villkoren för samarbete skiljer sig åt.
Kultur och föreläsningar
Folkbildning är inte bara cirklar. Studieförbunden ordnar också föreläsningar, konserter, utställningar och andra kulturprogram, ofta tillsammans med lokala föreningar. På många mindre orter är det studieförbundet som gör det möjligt att ha en föreläsning i bygdegården eller en konsert i missionshuset. För en förening som vill nå fler än sina medlemmar kan ett sådant samarbete vara en bra väg.
Vad du kan fråga ett studieförbund
- Vilka sorters cirklar och arrangemang kan ni stötta?
- Vad krävs av oss som förening för att samarbeta med er?
- Har ni utbildningar för cirkelledare eller styrelseledamöter?
- Kan ni hjälpa till med lokal eller material?
Bildningens plats i rörelserna
Bildningen var aldrig en sidosak för folkrörelserna. Den var själva poängen. Att kunna läsa, skriva, tala inför andra och förstå samhället var en förutsättning för att kunna påverka det. Det berättar jag mer om i guiden folkrörelsernas historia i Sverige. Ord som allmän kurs, cirkelledare och bildningsförbund finns förklarade i föreningsordboken.
